Freeway here I come!

8 September


Det var verkligen inte planerat!
Idag var jag ute på Freewayen (motsvarigheten till vår motorväg).
Det var första gången jag var ute på den och det var verkligen inte
planerat. Jag var inte ens förberedd på det. Jag har varit halvt rädd
för att åka på freewayen tidigare för man vet aldrig om man missar
en avfart. Gör man det är det nämligen inte bara att vända om man
måste åka en bra bit. Jag hade tänkt att iaf första gången skulle jag
ha med mig Mark i bilen så är jag iaf lite säker. Så blev det inte!

Det gick till så här:

Idag vid 7pm skulle jag hämta upp den tyska au pairen Anita. Jag
hämtade henne vi åkte in downtown och gick till ett kafé. Där drack
vi varsin smothie och satt och småpratade. Efter det satt vi oss i
bilen och jag kom med det bra förslaget att köra runt lite i Livermore
för att visa henne olika ställen. Första stället jag tänkte på var
något så simpelt som Safeway. En mataffär inte så långt ifrån
downtown. Jag kan såklart vägen, det sitter nu. Så vi åkte där på
1st street och det var mörkt. Vi åker och åker och jag tänker
men så här långt är det inte dit.
Men det var försent, framför oss hade vi bara ett alternativ nämligen
svänga höger, in på freeway 580E mot Oakland. Jaha tänka jag,
det är väl bara att köra på. Jag har aldrig varit på freewayen men
vafan. Just då satt Anita och pratade i telefon. (Det var en au pair från
Walnut Creek som ringde angående BBQ'en imorn som Anita hostar.)
Anita viste ingentin utan trodde såklart att jag hittade. När hon pratat
klart säger jag: "Anita, funny thing... i think i'm lost.. but don't worry".
Hon bara börjar skratta.. och säger: "at least we have something
to talk with the others about tomorrow"
.

Ja hörni. Vi hittade tillbaka tillslut och tur var väl det för jag var riktigt
kissnödig. Man vet aldrig vad som händer men man lär sig alltid
något. Idag har jag lärt mig att åka på freewayen inte är så farligt
som jag trodde. Missar man en avfart är det bara att ta nästa, åka
runt i en ramp och komma tillbaka på samma Freeway igen men
åt andra hållet. Nu när jag erövrat en Freeway så kanske jag vågar
ta steget och åka till San Francisco också. Fast då tror jag att jag vill
ha någon annan med mig. Utifall jag råkar åka fel. Det kan faktiskt
hända även fast jag kör (han med bäst lokalsinne). - Hahaha -

Mycket mer intressant än det här har det inte varit idag. Jag tog
en välbehövlig sovmorgon imorse och gick upp vid 9:30 am.
Slog igång datorn, kollade mail och bloggar, som varje dag.
Inget intressant. Hade inget att göra så följde med familjen ut.
Kevin behövde näligen nya gympakläder och skor så vi åkte
till nån Mall i Pleasanton. Jake följde också med. Han behövde
tydligen också skor.

Jo föresten, Elin ringde mig idag. Kul att höra från dig igen.
Hon hade ringt till dem som är i Undersvik nu. Oj oj oj säger jag
Peter (prästen) är väl för go. Han hade tydligen, under en
gudstjänst, sagt till alla att han saknade mig och Elin på lägret
och sedan hade han bett för oss. Tänk att man har så många
där hemma som tänker på en. Coolt :)

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Idag började jag kolla upp vad för skolor och utbildningar det
finns här i närheten. Jag måste ju nämligen läsa 6 units,
eller samanlagt 60 timmar under mitt au pair år. Rätt svårt att
förstå deras system men det löser sig. Tänker ändå inte börja
studera förän efter jul. Det blir bättre så för då har jag nog
kommit in i allt bra och hittar bra runt omkring här.

Tror jag såg några intressanta kurser på Las Positas College.
Det var några kurser i: Gitarr, Sång och Foto. Nått sånt blir
det iaf.

Började även läsa teoriboken idag. Måste ju i sinom tid ta
Californiens körkort. Jag måste säga att det är fan inte svårt.
Det mesta som står i boken kan man redan sen tidigare samt
att mycket är common sense. Måste ändå läsa hela för att
försäkra mig på att det är nått jag inte missar.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Tror att jag idag för första gången insåg att jag verkligen är här
och ska vara här i ett helt jävla år!!!

Jag satt i bilen och var på väg till Anita. Fönsterrutan var nervevad
och frisk luft fläktade in. Jag körde längs East Avenue och solen
höll på att gå ner framför mig i horisonten. Allt kändes så jävla
underbart. Underbart för att jag kommit in i allt så bra. Och jag
har gjort det på egen hand. Jag har klarat det själv. Tror nästan
att jag redan nu utvecklats lite som person.

Samtidigt som jag längtar till nästa år då jag får umgås med alla
underbara människor hemma så är jag överväldigad av att vara
här och exhalterad över det kommande året.


-------------------------------------------------------------------------------------

Just nu sitter jag och lyssnar på Billy Gilman (grym röst) och
funderar på hur länge jag ska sova imorgon. Ja vi får se.
Hur som helst hoppas jag att ni har det bra där hemma. Klä
er varmt så ni inte blir förkyld. Jag behöver inte det för här
är det varmt. HAHA. ;-)

Här har ni två random pictures från ikväll nere i downtown
(dock rätt dålig kvalité, taget med mobilen.)

  

NU: Svensson svensson, 2 avsnitt! GOD NATT!

----------------------------------------------------------------------------------
Dagens låt: Billy Gilman - Elizabeth
----------------------------------------------------------------------------------

Kommentarer
Postat av: Michael Håkansson

Jadu Robin, det kanske var bra som sagt att du råkade komma ut på freewayen så att du såg att det inte var så farligt. Följa Route 66 snart då och se vart den tar slut ;)

2007-09-09 @ 10:03:24
Postat av: Rickard Englund

Är det inte Route 66 som är typ 400 mil lång? :P
Hur länge får du köra på ditt svenska körkort?

2007-09-09 @ 14:38:24
Postat av: Michael Håkansson

Haha Rickard, den går från L.A till Chicago :D

2007-09-09 @ 20:35:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0